BAKGRUND
Mitt namn är Steph, men går under namnet Lil’Camou. Lil’Camou grundades ur min bredd som performer och att jag ständigt är hungrig på nya saker. Mitt motto är: Det jag inte kan, kan jag lära mig. I den månen är jag otroligt flexibel, lättlärd och anpassningsbar. Det du behöver att jag ska leverera kommer jag att lösa.
Jag är 32 år och bor igen i min hemstad Eskilstuna, efter mer än 15 år på annan ort och i andra länder. Jag utbildade mig på Balettakademien (Stockholm), House of Shapes (Stockholm) och efter min utbildning har jag fortsatt att gå några Artist Development Programs via House of Jazz (London). Utöver min undervisning frilansar jag inom show, dans, sång & akrobatik. Jag dansar jazz, modernt, balett, hiphop/street, commercial, heels och sysslar med olika sorters akrobatik, främst aerial hoop. Varmast om hjärtat ligger nog dock hiphopen och jazz, men jag gillar att blanda och influeras av alla olika stilar.
Innan jag började dansa så tränade och tävlade jag i truppgymnastik i många år både i Eskilstuna, Ystad och Stockholm.
Dans för mig är en fristad, en get-away att bara få svettas, ha kul och andas. Ibland behöver man hjärngympa och supersvåra kombos/teknikövningar för att pausa vardagen eller utvecklas som dansare. Lika ofta krävs mer chill, meditation, yoga eller improvisation för att låta saker landa eller bearbetas. Därför tycker jag för egen del att variation är viktigt och att lyssna på kroppen. (Lättare sagt än gjort..)
VÄRDERINGAR
Det viktigaste på mina klasser är att man får utrymme och möjlighet att utvecklas som individ likväl som dansare, genom att uppmuntras till att våga, chansa, prova och även såklart misslyckas. Jag vill att dansklasserna ska vara ett forum utan prestige och press, där glädjen för dansen och gemenskapen är drivkraften och teknik är den röda tråden. Dans är ett slukande engagemang för både kropp och själ vilket kan göra det lite läskigt ibland att våga prova nya saker, ”blotta sig” och ge allt, och då är det superviktigt att vi får göra det i en varm och accepterande miljö. Det är så mkt mer än bara ”lite dans” och det är lätt att glömma bort : )
Jag upplever att konceptet jag utformat nu en tid, mer och mer övergått i freestyle/improvisations-baserad utbildning. Jag ger kidsen verktyg att utforska, mod att våga och genom att eliminera ”rätt & fel” försvinner även deras rädsla att misslyckas. Utöver detta får de såklart nya moves, lära sig koreografier och (inom hiphopen) battla. Jag upplever att gruppen blir tight, atmosfären blir nice och respekt, kidsen emellan, infinner sig på ett naturligt och självklart sätt direkt från start. Jag är väldigt nöjd med samtliga grupper jag haft under 2021/2022, och stolt över klimatet vi skapat tillsammans. Min önskan att den självkänsla och respekt kommer att följa med dem resten av livet. Lyckas de att förvalta de egenskaperna kommer de inte bara bli bra människor, men som dansare kommer de att bli livsfarliga! And that’s what dance & hiphop is all about.
”Each one teach one”
Inom de mer klassiska stilarna tycker jag fortfarande att freestyle och improvisation är ett extremt viktigt element där vi lär känna vårt egna unika rörelsemönster och våra styrkor. För att möjliggöra det utforskandet behöver vi dock börja med att djupdyka i grunder & teknik för att sen kunna ta över världen.
Man skulle kunna tro att det är skillnad på hur jag undervisar vuxna, men då detta är mina värderingar och inte enbart arbetsmetoder så är skillnaden faktiskt inte särskilt stor. Däremot blir det ännu viktigare ju äldre vi blir med ett tryggt klimat, då vi alla har samlat på oss olika erfarenheter (positiva & negativa) genom livet, och behöver börja med att våga vara nya på något. Man tillåter sig sällan vara ny på saker som vuxen, vilket kan verka väldigt hämmande både för glädjen och utvecklingen, då prestationshatten ofta är på istället för lärandekepsen.
Oavsett ålder och nivå, så är jag helt övertygad om att vi alla kan lära av varandra. I varje människa finns något jag kan lära, och vice versa. Därav gillar jag verkligen citatet lite högre upp, som kommit till mig under livet genom hiphop-sammanhang. Streetkulturen har en bred gemenskap, med alla olika spetskompetenser inom samma paraply. Från dem har vi i övriga dansvärlden mycket att lära. Skala bort vassa armbågar och våga vara inkluderande. Det finns plats och jobb för oss alla..
Jag förväntar mig en vilja att lära sig, en öppenhet och ambition/önskan om att våga. I gengäld ger jag allt jag har och lite till. Tillsammans växer vi!
Vi ses på klass!
Jag längtar.